söndag 11 mars 2012

Entreprenöriellt kaos viktigt även i skolan


Lyssnade på en intressant debatt om högskolan. Det finns ingen särskild högskolelärarutbildning idag.

Behövs det, löd frågan.

Nja, debattörerna var inte så säkra på det.
Man menade att det kunde bli för statiskt - akademikervärlden behöver den dynamik och kreativitet som finns i det skenbart orediga lärarkollektivet på universiteten. En professor i gröna fjärilar kan vara viktigare än en specialutbildad facklärare tack vare sitt nördiga fokus - som troligen innehåller intressanta referenser och korskopplingar till allt från sociologi till samhällsbyggnad.

Det finns något befriande och entreprenöriellt i detta. Forskning är gränsöverskridande och applikationerna kan vara oväntade. Internet utvecklades först som ett militärt forskningsprojekt i USA innan det gled över och blev till Facebook, Google och Apple. Skulle utbildningen bli för strukturerad kan det slå tillbaka på utveckling, innovationer och resultat.  

Motivation och drivkraft allt viktigare i jobbet

Idag blir det allt viktigare att du har rätt engagemang och motivation för att få jobb och göra karriär. Kompetens, erfarenhet och utbildning är viktigt men arbetsgivare tittar mer på hur du löser konkreta problem och på din motivation ("kundservice", social kompetens, hur du fungerar i gruppen).

Vi kommer att få se fler exempel där en städare går förbi mellanchefer i karriären därför att arbetsgivaren sett motivation och tecken på ledarskap. Kunskap går att införskaffa, du kan lära en högmotiverad medarbetare det de behöver kunna, men det är svårare att ändra en personlighet eller att motivera en omotiverad.  

Är du entreprenör?

Du hör många beskriva entreprenören som en otålig och kreativ särbegåvning; som började sälja tidningar som sjuåring (klassikern), klarade inte skolans formalism (blev en buse istället), var mer intresserad av att tjäna pengar (Kamprad), gick sin egen väg osv.

Sanningen är att även den beskrivningen haltar. Det finns många bra exempel på framgångsrika och t o m lata entreprenörer som sent i livet av en slump och mot sin vilja upptäckt att de är duktiga företagare.

Jag känner flera sjuksköterskor som tvingats hoppa av och då upptäckt att det de egentligen gjort under alla år, är att ha verksamhetsstyrt och "företagslett" en hel vårdavdelning - samma princip kan de nu använda för att bygga upp ett eget framgångsrikt företag.

Duktiga lärare som inte haft problem med att motivera 32 elever varje dag år efter år upptäcker plötsligt att de egentligen är företagsledare, eftersom de kan motivera människor. Detsamma gäller dugliga militärer. Eller kreativa journalister.

Många gånger blir de entreprenörer sent i livet, de kan vara både 40 och 50 år när de upptäcker sig själva och sina dolda egenskaper och omsätter dem i företag. Fundera själv - är du egentligen en förklädd entreprenör? En viktig förutsättning dock - du får aldrig vara konflikträdd.  

Kommunens balanskrav stjälper

Västerviks kommun har tre år på sig att återställa årets stora underskott enligt det kommunala balanskravet. Det tokiga i balanskravet är att om kommunen lyckas skapa en buffert får den inte användas till att täcka eventuella underskott i framtiden. Vilket innebär att kommunen inte får spendera sig ur dåliga tider om den möjligheten skulle finnas. Istället måste man skära ner trots att det finns pengar för att inte gå med förlust i en konjunktursvacka.

Balanskravet förstärker konjunktursvängningar och hindrar kommunen från att agera på ett bra sätt. Dagens Samhälle beskriver detta bra i en artikel i senaste numret.  

Höga el- och bensinpriser - vem tjänar mest?

Elbolagen får mycket kritik för sina allt högre priser. Men den som tjänar mest på höga elpriser - och bensinpriser är staten. Större delen av bensin- och elpriset är skatter. Ju högre baspris, ju mer inkomster till staten. Då blir det inte så svårt att förstå varför inget görs på den nivån när tumskruvarna dras åt för medborgare och konsumenter. Mer konsumentmakt behövs!  

Varför samverkar inte Västervik och Vimmerby?

Kommuner som Västervik och Vimmerby har allt att tjäna på effektiv samverkan. I stort och smått, från gemensam växel till brand, it, inköp, administration etc. Det finns miljoner - många sådana - att hämta genom sådan samverkan. Men man gör det inte. I både Västervik och i Vimmerby skyller man på bristande intresse från den andra parten..?  

Entreprenören - en hjälte? Glöm det...

 Politiker gillar inte vanliga entreprenörer och egna företagare - allt fokus ligger på de tunga exportföretagen som fungerar i symbios med statsapparaten. Småföretagarna är för få (160 000, 2,2 procent av rösterna. Pensionärerna är 1,7 miljoner, 24 procent av rösterna) för att räknas och de ställer till problem. Men då och då är de bra att ha. För till sin fasa har man insett att det bara är i mindre och mellanstora företag som nya riktiga jobb skapas.

För att det ska bli någon riktig fart på tillväxten måste man ändra hela sin näringspolitik och det faller direkt i andra ändan, svenska folket präglade av likatänk och att andra ska ta ansvar skulle resa sig som en man och rösta bort regeringar och församlingar på minuten. Därför blir det mest kosmetiska "företagsvänliga" reformer, och mer av samma systemfinansierade jobbidragslösningar som tidigare.

Janne Näsströms blogg på "Driva eget" kan rekommenderas för er som vill ha fakta om småföretagandets villkor: http://www.driva-eget.se/janne

Maktsskifte - då kommer följande

S förbereder sig för att ta tillbaka regeringsmakten. På vilken politik då? Tunga s-knutna ekonomer beskriver hur det troligen kommer att se ut.
Statsmakten ska stärkas genom att mera pengar tillförs staten - från medborgare och företag. Sen kan de portioneras ut till nya bidragsfinansierade jobbinsatser för unga och arbetslösa som förr.

Någon ny tillväxtpolitik som genererar riktiga jobb ser man inte skymten av. Istället ska fastighetsskatten höjas, gåvo- och arvskatten återinföras, en ny skattereform (läs generella skattehöjningar) genomföras. Se DN Debatt.

S stora bidrag till samhällsutveckling är diskussionen om värderingar och rättvisa, men synen på den alltomfattande staten som ska hantera stort och smått, den gode givaren, är samma som förr. Intet nytt under solen. Och småföretagare bör se upp ordentligt - alla gamla pengar ska beskattas hårdare, tex samlade och redan framskattade vinster.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar